01 - Lennart Nilsson tidiga liv:
Detta inledande parti är till för att skapa en känsla för tiden Lennart Nilsson startade sin karriär i och hur han fungerade som person och yrkesman. Det fanns en stor del framåtanda och äventyrslust. En känsla av en svunnen tid där folk ville upptäcka världen och kameran var det perfekta verktyget för att göra det. Han var extremt ambitiös och extremt produktiv.
-
Inledande ord från expert inom fotografi:
"Under 1940 och 1950-talet växte fotografiets kraft fram som något större än dokumentation – det blev ett fönster in i världen, en konstart som fångade människors uppmärksamhet i tidningar och på magasinens blanka sidor. Kameran förvandlades till ett magiskt verktyg.
Fotograferna kallade det ’att måla med ljus’. Ljuset, en svårfångad substans, blev deras pensel, och kameran – deras duk. Fotograferna förvandlade det vardagliga till det extraordinära.
Det var här, i detta kulturella skifte, som fotografiet föddes på nytt – en tid då bilder inte bara sågs, utan kändes. De flesta betraktade det som ren magi. Och i den världen av mörka rum och blixtrande kameror var Lennart Nilsson en av de unga pionjärerna, redo att visa världen något som ingen tidigare hade sett."
This photograph is ‘Man Jumping the Puddle‘, one of the most influential and discussed photos of the world by Henri Cartier-Bresson (1932).
-
Lennart växte upp på landet med en teknikintresserad pappa. Vid 11 års ålder fick han sin första kamera, och började med att fotografera naturen runt sig. Lennart Nilsson: "Jag minns så tydligt de första bilderna jag tog av gullregn. Redan då funderade jag på hur det skulle se ut på insidan av blommorna."
-
Styvdottern Anne berättar: I oktober 1940, medan Lennart jobbade som springpojke på Biblioteksbokhandeln, tog han några av sina första fotografier. Skymningen låg tung över staden när han fångade dess mystik i bild.
-
En expert inom fotografi beskriver hur det var att arbeta som fotograf under den här eran. "Man levde på att sälja bilder till tidningar och fotografera kändisar. Med Rolliflex-kameran och annan utrustning kunde man skapa bilder som berättade en historia."
-
Lennart Nilsson blev snabbt ett välkänt namn inom fotografin. Vi ser honom i arbete, fokuserad och energisk, alltid på jakt efter den perfekta bilden. Han var ihärdig och orädd, egenskaper som hjälpte honom att sticka ut från mängden.
-
Ett av Lennarts tidiga verk, "Barnmorska i Arjeplog", publicerades i tidningen Se 1945 och väckte stor uppmärksamhet. I reenactment-scener återskapas bildseriens ögonblick. På vernissagen står åskådare inför dessa fotografier och diskuterar varför just denna serie blev så ikonisk; "Han tog bilder från fattigsverige vilket i sig var ovanligt att se i tidningar".
Om bildserien: "1945 gjorde jag ett reportage om barnmorskan Siri Sundström i Arjeplog efter ett tips från lappmarksdoktorn Einar Wallquist. Siri Sundström var en fantastisk kvinna, hon hade förlöst cirka 2 000 kvinnor i och runt Arjeplog. Vi fick följa med på en av hennes vinterresor. När barnmorskan sätter på sig sina skidor ser vi en svart, rörlig fläck dyka upp i fjärran. Det ser ut som en plog i snön… Det är släden som den blivande pappan skickat för att möta henne."
-
Anne Fjellström: "Han var otroligt nyfiken..." Lennart hade stora ambitioner, och redan 1946 reste han med det första Davis Cup-laget till New York och gick raka vägen till bildbyrån Blackstar för att visa sina verk, vilket blev en vändpunkt för hans karriär. Vi visualiserar resan genom arkivmaterial.
-
27 oktober 1947 - Lennart Nilssons reportage om 'Isbjörnar' publicerades i LIFE magazine på sidan 64. Vi hör Lennarts egna röst från en radiointervju: "En skola i USA blev så upprörd över bilderna att de stängde ned i ilska...".
-
1948 publicerades Nilssons bilder från Kongo-floden. Med hjälp av rekonstruktioner och arkivmaterial återges äventyrens dramatik. En känsla av Tintins upptäcktsresor infinner sig, fylld av nyfikenhet och en lust att utforska världen.
-
En fotografiexpert berättar om utmaningarna med att vara fotograf på den tiden: "Det som sålde var bilder på kändisar och exotiska platser...".
-
Montage med kändisnamn: Lennart fotograferade Ingrid Bergman, Ingmar Bergman, Max von Sydow, Winston Churchill, Henry Matisse, Loui Armstrong... Vi ser en snabb följd av ikoniska bilder som fångade några av 1900-talets största namn.
Vi skapar en förståelse för tittaren hur extremt produktiv Lennart Nilsson var. Anne Fjellström: "Mellan åren 1945 och 1965 gjorde han 900 uppdrag... minst!"
-
Lennart Nilsson revolutionerade kungaporträttet med sin ”close up” av Gustav V – och kom senare att avbilda flera svenska monarker.
Under drygt trettio år fotograferade Lennart Nilsson den kungliga familjen. De flesta av Lennart Nilssons kungaporträtt tillkom under 1940- och 50-talet. Det var en tid då folkhemmet blommade, hela svenska folket skulle vara en enda stor familj, och kungafamiljen hade bestämt sig för att vara tillgänglig och framstå som familjär.
Nilsson fotograferade våde reportagebilder, men också officiella porträtt och frimärksunderlag. 1976 blir det sista år då Nilsson fotograferar dem. Då, bland annat, för att ta den officiella bröllopsbilden.
-
Anne Fjellström: Det är något ironiskt med tanke på alla de kändisbilder som Lennart tog för att säljas, man ville helt enkelt ha kända människor, kända motiv för att sälja tidningsnummer. Men hans mest kända och framgångsrika verk blev de fotografier som visade något totalt okänt - helt okända för världen, men ändå så universellt betydelsefulla.
